Ett studieförbund är en organisation som fungerar som en mötesplats för skapande, bildning och kultur. Dessa organisationer arrangerar olika aktiviteter och evenemang som bokcirklar, konserter och föreläsningar, med syftet att främja lärande och kulturellt utbyte.
Vilka studieförbund finns i Sverige?
I Sverige finns tio statsbidragsberättigade studieförbund som är verksamma över hela landet.
- ABF – Arbetarnas Bildningsförbund
- Folkuniversitetet
- Ibn Rushd Studieförbund
- Kulturens Bildningsverksamhet
- Medborgarskolan
- Sensus Studieförbund
- Studiefrämjandet
- Studieförbundet Bilda
- Studieförbundet Vuxenskolan (SV)
- Svenska Kvinnors Vänsterförbund (SKV)
Vad gör studieförbunden?
Tillsammans arrangerar studieförbunden årligen över 100 000 studiecirklar med över 345 000 deltagare, cirka 176 000 kulturprogram med 8,9 miljoner besökare och 50 000 arrangemang i annan folkbildningsverksamhet med drygt 345 000 deltagare.
Studieförbunden är baserade på olika folkrörelser och andra organisationer. Du hittar minst ett studieförbund närvarande i varje kommun, vilket skapar en unik miljö där individer från skilda bakgrunder, med varierande intressen, åsikter och livsåskådningar, kan komma samman. De tio huvudsakliga studieförbunden har en egen särskild inriktning och karaktär. Gemensamt för dessa är att de är ideellt drivna och inte inriktar sig på att generera vinst.
Studieförbundens huvudsakliga verksamhet inkluderar studiecirklar och kulturprogram. Studieförbunden stöder även grupper och individer som vill organisera studiecirklar genom att tillhandahålla material och kunskap för att göra cirklarna meningsfulla och utvecklande.
Kulturprogram som arrangeras av studieförbunden kan inkludera teaterföreställningar, sångkonserter, föreläsningar och konstutställningar. Detta är något som ger människor möjlighet att uttrycka sig kreativt och delta i kulturella evenemang.
Utöver studiecirklar och kulturprogram får studieförbunden pengar för att anordna folkbildande verksamhet i friare former, såsom workshoppar, prova på-dagar och helgkurser.
Studieförbunden i Sverige fått ett utökat engagemang i vissa samhällsfrågor genom att introducera studiecirklar och initiativ riktade till asylsökande. Dessa program syftar även till att höja kunskapsnivån kring mänskliga rättigheter.
Vill du bli cirkelledare eller starta en studiecirkel?
En studiecirkel representerar en unik form av gemensamt lärande där individer samlas för att utbyta kunskaper och erfarenheter. Denna modell tillåter grupper att utforska en mängd olika ämnen. Allt från musikspel och språkinlärning till historiestudier, podcastproduktion, manusskrivning, virkning, snickeri, och till och med att bygga en modell av en rymdraket med Lego! Det centrala är att det finns en inlärnings- och utvecklingsaspekt i aktiviteten.
I en typisk studiecirkel samlas en liten grupp individer, vanligtvis mellan tre och tio personer, för att tillsammans lära sig något nytt. Varje studiecirkel leds av en ledare och följer en förutbestämd studieplan, och använder sig av olika former av studiematerial. En studiecirkel sträcker sig som minimum över tre träffar, men ofta varar den längre.
Utöver studiecirklar, engagerar sig studieförbunden i andra former av folkbildningsaktiviteter som involverar större grupper och mindre regelbundna möten. Målet är att alltid erbjuda möjligheter för gemensamt lärande och personlig utveckling.
Källa: folkbildningsradet.se, studieforbunden.se